ligger i sängen och funderar hur min framtid kommer bli. Jag har snart tagit ett års paus från skolan och det har redan gått mer än ett år sedan jag tog studenten. Pluggade ju förra Ht men sket i det och drog till Hawaii istället..och nu ligger jag, halvt vaken och tänker på min framtid. Jag vet att det inte bara jag som har beslutsångest över vad man ska bli, men det hjälper mig inte ett skit. Har alltid trott att när man levt 20 år borde man fått något slags hum över vad som intresserar en, vad man gillar i livet. Inte ens det har jag fått. Känner att jag inte gör det man "ska" göra i min ålder. Jag vet inte ens om något jag säger makes any sense,men strunt samma. 

Jag vet att jag borde uppskatta att vi i Sverige får gå till skolan utan att behöva betala någon slags summa. Betalar iof skatt för att andra ska ha det bättre just nu.. haha circle of life in Sweden. Om jag inte tar tillvara på det som kan fås i mitt eget hemland, en utbildning som allt för många suktar över och skulle gjort vad som helst om dom skulle varit i mina skr. Är jag då bortskämd för att jag inte tar emot chansen som givits?? I really don't have an answer to that.. Måste ta tag i allt, det spelar ingen roll hur jobbigt det än är. Jag vet att allt kommer löna sig tillslut. Det bara måste det.